bröd och skådespel

27 nov. 2012

favorit i repris: Dödsstjärnans matsal (Eddie Izzard och Lego)

En gammal goding som jag nästan aldrig kan få nog av. Kanske för att den kombinerar det bästa av tre världar: Star Wars, Eddie Izzard och Lego.


 

Nuförtiden finns sketchen även på hexameter, skapad av undertecknad. Jag skrev den som en del i den stimulerande kursen Kreativt skrivande. En ovanlig uppgift: "Skriv en rolig historia på hexameter (1 - 1,5 sida)". En nyttig övning för att tvingas jobba med språkets rytm, men resultatet av övningen har tveksamt värde. Döm själva. Här kommer "Dödsstjärnans matsal" på hexameter:

Komikern Eddie, med efternamn Izzard, berättar om Star Wars:
Underligt, eller hur: väldiga Dödsstjärnan saknade föda.
Ingen ombord hade middag på bordet vad man kunde skåda.
Någonstans måste det ändå ha funnits en matsal, vad annars?
Kanske på våningen under där stridströtta Vader beställde:
”Pasta, en Arrabiata, och våga ej snåla med chilin.”
”Vänta, du måste ju använda bricka”, sa mannen med sleven.
”Känner du inte igen mig?” sa Darth med den myndiga rösten.
Svaret kom spydigt, han härmades: ”Känner du inte igen mig?”
”Sluta nu leka med orden och skåda mig: lorden Darth Vader.
Akta dig, endast en tanke behövs och din levnad är över!”
”Jasså, det säger du? Hursomhelst måste du använda bricka.”
”Lyssna: jag dödar dig utan en bricka, det fixar jag enkelt.
Inga problem alls med Kraften som strömmar så kraftfullt i kroppen.
Självklart, jag kunde ju döda med brickan om bara jag ville.
Halsen din hackar jag bitvis med matbrickans vassaste kanter.
Ända tills blodet det flödar så ymnigt på golvet och klibbar.”
”Maten är skållhet och därför behöver du brickan, helt enkelt.”
”Hoppsan, jag insåg visst inte att brickan behövdes mot värmen.
Lustigt, jag skrattar, jag trodde du ville gå envig emot mig!”
”Fajtas med lunchgäst? Nej, skojar du eller, det här är en matsal.”
”Alla vill utmana lorden. Dueller till döden är skåpmat.
Lorden, lord Vader, är namnet mitt. Vader, Darth lorden, Darth Vader.
Alias Vader, Sir lorden Darth Vader, baronen von Vader.
Rollen jag axlat är Dödsstjärnans herre, jag chefar på stjärnan.”
”Dödsstjärnan? Inget jag hört om. Jag undrar: var skulle den vara?
”Detta är Dödsstjärnan. Matsalen ligger i stjärnan. Förstår du?
Dödsstjärnechefen står framför dig titta här: Dödsstjärnans herre.”
”Luras du eller? Det funkar ju inte: en stjärna med matsal!?!”
”Fattar du långsamt? Du jobbar på stjärnan och snackar med chefen!”
”Jasså, oj ursäkta chefen, jag misstog dig, självklart herr Stephens!”
”Vänta nu… Stephens? Jag känner ej honom, har aldrig hört namnet.”
”Stephens, är cateringchefen, ja Stephens är matsalens hövding.”
”Matsalsschef? Aldrig i livet, jag vägrar tvärt. Vader är namnet!
Catering dödar jag utan att blinka med endast en tanke.
Viljan, min vilja, den räcker som vapen att döda er alla.
Även mitt eget jag dödar jag bara jag skulle få för mig.
Bara… äsch fa-an, skit samma, jag greppar en bricka, för satan!


/Calle Ö

25 nov. 2012

Nollte advent - firas med andra Descent

En tidig julklapp till mig själv, eller egentligen en försenad födelsedagspresent: brädspelet Descent - Journeys in the Dark (second edition):


Idag är det nollte advent (jag har infört en extra adventssöndag eftersom jag gillar advent så mycket). Hur firar man bättre än med nybakade pepparkakor a la Mannerström, fjolårets glögg från källarreserven, finaste röda tröjan, samt ett par omgångar Descent?


Kanske kommer jag att beskriva spelet mer i någon framtida post, men nu nöjer jag mig att berätta att det är ett brädspel, ett äventyrsspel, som ligger ganska nära vissa vanliga bordsrollspel. Med andra ord kan det tjäna som en bra inkörsport till rollspelande - eller varför inte - Descent kan fungerar som ett bra alternativ till rollspel.


Jag spelade med min son (6,5 år) och det var framgångsrikt - med vilket jag menar att vi båda hade glädje av spelet och vill spela igen. Reglerna är enkla och om man börjar spelandet med enkla hjältar - d.v.s. utan en massa extra förmågor och prylar - så går det lätt att lära sig spelet även för en sexåring - om intresset finns och lite vana av andra spel (t.ex. Lego Heroica).

/Calle


24 nov. 2012

Svavelvinter-rollspelet i DN (som bilderbok)

I dagens pappers-DN handlar Lotta Olssons boksida om vuxenbilderböcker - och Svavelvinter-rollspelet tas upp som en av fyra nya dylika, jämsides med inga mindre än Shaun Tan och Christer Strömholm. Kul med rollspel på kultursidorna och att detta särskilt vackra rollspel uppmärksammas. Fria Ligan på kultursidorna - grattis!


Citat: 
Rollspelsboken som bygger på Erik Granströms fantasyromaner "Svavelvinter" och "Slaktare små", om Trakoriens intriger, krafter och personer, är intressant inte bara för rollspelare, utan som egen läsning. Det är som att få romanerna styckade i små hanterliga bitar, som en studiehandledning, med utrymme emellan att fylla ut själv. Med rollspelsvärldens matematiska inställning till livet, där allt kan mätas.



23 nov. 2012

The Metropolitan Museum of Art - Dice

The Metropolitan Museum of Art - Dice

gammal t20

Jag visste att de platonska kropparna inte är något nytt påfund, men ändå! Att man tillverkade dem och spelade spel med dem för mer än 2000 år sedan - det hade jag ingen aning om. Den här t20:n kommer från Egypten och är äldre än Jesus. (Spelade lärjungarna Dungeons & Dragons -3.5e?) Nuförtiden ligger denna tärning och flera liknande i gömmorna hos The Metropolitan Museum of Art.