Ett bra äventyr bör innehålla minnesvärda scener. Slätstrukna äventyr är tråkiga. Lägg in dramatik och storslagenhet, fantastiska faror och oerhörda upptäckter. Allting är relativt förstås. De minnesvärda scenerna ska sticka ut från mängden av "normalt äventyrande". Det säger sig självt att man inte kan stapla minnesvärda scener på varandra, då blir det för normalt. Så var inte rädd för lite vardagligare partier - de ger en behövlig kontrast mot vilken de minnesvärda scenerna blir extra färgstarka och storslagna.
Kolla igenom ditt äventyr att det finns någon eller några scener som har potential att var något alldeles extra!
Några scener jag minns:
Rollpersonerna försökte snacka sig in i ett hus. På insidan av den låsta dörren stod två vakter med vilka förhandlingarna ägde rum. Rollpersonerna visste inte vilka vakterna var eller hur de såg ut, men att den ena vakten hade en mullrande basröst och den andra hade en tunn och pipig stämma, det hörde de ju under samtalet. Vakterna blev irriterade på äventyrarna och bestämde sig för att ge dem lite stryk. De slängde upp dörren. Ut kommer de två vakterna, den ene liten och späd, den andre stor och väldig. Den muskulöse bjässen viftar med sitt stora svärd och ropar några varningens ord till äventyrarna - med tunn och pipig stämma. Ett misstag från spelledarens sida. Jag valde fel röst! Den komiska effekten blev väldigt stor. Vi vred oss av garv. Ja, det är en scen jag minns. Roliga scener kan alltså vara minnesvärda. Alla scener som förmår väcka starka känslor hos spelarna kommer att fastna i minnet.
En annan scen jag minns är då rollpersonerna hoppade in genom en dimensionsport och hamnade i ett fjärran landskap där en väldig svart drake strax anföll hjältarna. Striden var kvickt över. Det dröjde inte länge innan flera av rollpersonerna låg och fräste i syrapölar, döda. Minnesvärt? Ja, absolut. Roligt? Inte det minsta. Spelledaren lät spelarna ta konsekvenserna av ett mycket dåligt beslut. Scener där rollpersonerna får ta itu med konsekvenserna av sitt handlande kommer man ihåg.
Att få känna sig mäktig och "utvald" kan vara en stark och härlig känsla. Sådant kommer spelarna ihåg. Jag minns när min rollperson ofrivilligt blev utvald som mottagare av en serie långsvärd. Vart och ett levererades av en avliden riddare. Jag hade ingen aning om vad detta betydde, men det var en upplevelse som etsade sig fast. Att min rollperson var utvald - på okända grunder. Mysteriet om varför jag fick mottaga långsvärden ägnade jag mycket tid åt att fundera på. En utvaldhet och ett mysterium som pågick under flera spelmöten. Det minns jag än. Scener där en viss rollperson står väldigt mycket i fokus kommer att vara minnesvärda för den spelaren.
Scener som är väldigt annorlunda kommer man ihåg länge. I ett äventyr hamnade rollpersonerna i en förtrollad stad. Förtrollningen gick ut på att alla besökare genomgick personlighetsförändringar. Spelledaren hade i förväg analyserat våra rollpersoner karaktärer och när de nu steg in i staden så fick spelarna i enrum instruktioner om hur de skulle spela sina rollpersoner på ett annat sätt, ofta i stark kontrast till det normala jaget. Det var intressant, nyskapande och minnesvärt att få utforska en helt annan personlighet. Scener som utforskar och utmanar spelarens och rollpersonens drifter kommer man ihåg.
Tricket med minnesvärda scener är som sagt att få dem att avvika från det normala. De får gärna vara större och häftigare, men det måste inte vara det. Bara de är något utöver det vanliga.
/Calle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar